Blä




Blir så less, kan någon bara slå mig hårt i huvudet när ni på en jobbig fråga får som svar: "äh det ordnar sig." Vissa saker ordnar sig inte, så varför ska jag låtsas som det? Det är jävligt jobbigt. Punkt. Så är det ibland och så måste det får vara så varför spela oberörd när det känns som att man går sönder? Något som varit en stor del av min vardag i 9 år kommer inte längre vara det, så jag tror inte någon tycker att det är konstigt om jag svarar: Det känns jävligt jobbigt och jag får panik. End of story. Nu ska jag sova och den som lyckas väcka mig imorn ligger ruggigt dåligt till. Juuust saaaayin! God natt!

/tiny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0