Jag har kommit på mig själv med en så fånig ovana. Om någon säger något bra om mig, spelar ingen roll vad det handlar om, så svarar jag med en förklaring gärna som hävdar motsatsen. Om någon till exempel säger: vad duktig du är som tränade idag. Då blir mitt svar något i stil med ja kanske det men jag tränade inte på hela förra veckan. Alltid pratar jag bort en komplimang. Det är nästan som att jag ber om ursäkt.
Sjukt irriterande, både för mig själv och jag gissar även för alla andra. Så jag ska skärpa mig, genast. Så jag lovar mig själv om någon ger en komplimang eller säger något allmänt snällt ska jag inte prata bort det. Nej, för från och med nu ska jag svara med tack. Jag tror det räcker bra!
/tiny